MOBILT STÖD
”Försvann systemet i dag skulle jag bara gå hem, säger hon med ett litet skratt, och låter förstå vilken enorm skillnad planeringsstödet har inneburit.”
Den mobila sjuksköterskan får en lättarbetad lösning baserad på en pekplatta för sin planering, rapportering, information och kommunikation. Ständigt uppkopplad med omedelbar uppdatering. Alla delar samma bild av situationen – på språng, på avdelning eller på ASIHs kontor.
Itacih Mobilt stöd har tagits fram för att täcka alla de funktionella behov som Avancerad Sjukvård i Hemmet kräver, och kan därmed används för många andra former av ambulerande verksamhet.
It-stödet som utgår helt från sjuksköterskornas behov
”Förr var det lappar överallt och patienter med svåra smärtor kunde bli utan besök. Det händer inte längre. It-stödet på ASIH i Lund blev en fullträff. Nu har det införts i hela Skåne.” Ur Vårdfokus nr 6 2017
foto: Jenny Leyman
Annika Hallin är specialistsjuksköterska inom onkologi och palliativ vård i Region Skåne och har varit med sedan starten.
”-Försvann systemet i dag skulle jag bara gå hem, säger hon med ett litet skratt, och låter förstå vilken enorm skillnad planeringsstödet har inneburit. ”
ASIH i Lund startade 2011. Det var ofta rörigt. Det gällde för personalen att samordna sina papperskalendrar, hinna med allt som skulle göras och få med rätt utrustning och dokument till rätt patient. Sekreterarna tog emot telefonsamtal och skrev lappar om patienter som ringt. Det var ohållbart att ingen med medicinsk kunskap prioriterade bland behoven, förklarar Annika Hallin
Allt finns på skärmen
Liksom tidigare samlas vårdteamen varje morgon och planerar och går igenom dagen. Men nu sker det kring en stor skärm där all information ligger i moduler som enkelt kan flyttas och ändras. Läkemedel och utrustning som ska tas med, hembesök, arbetsplatsmöten, telefonsamtal, förberedelser, administration och utbildningar, ja allt som görs på arbetsplatsen, framgår på skärmen.
— Vi ser precis hur många patienter vi har och vad som ska göras. Vi får en schysst fördelad arbetsbelastning och kan ha fler patienter inskrivna för palliativ vård än förut, säger Annika Hallin. ?
Ingen glöms bort
Ingen patient riskerar längre att glömmas bort. Personalen hinner dessutom med punktinsatser hos patienter inskrivna på en avdelning som kan få vård hemma. Det kan vara exempelvis en tiodagarskur med antibiotika eller enstaka blodpåsar.
Effektiviteten har ökat med 8 procent sedan systemet infördes, enligt en utvärdering från 2015. – Annika Hallin varvar numera arbetet hemma hos patienterna med en samordnarfunktion. Hon tar också emot patientsamtal och prioriterar insatserna.
— Det var nödvändigt för patientsäkerheten, säger hon, en av it-stödets viktigaste aspekter som hon lyfter fram vid flera tillfällen.
Sprids till flera ställen
Under förra hösten infördes verksamhetsstödet även på de övriga tolv ASIH-enheterna i Region Skåne. Det finns också på alla palliativa avdelningar, skräddarsytt utifrån den egna verksamheten. På ASIH i Ängelholm är personalen nöjd.
— Vi har kämpat i flera år för att komma ifrån de handskrivna böckerna och göra planeringen datorbaserad. Det här fungerar jättebra men vi behöver göra ytterligare anpassningar för våra behov, säger Kristina Östberg, sjuksköterska vid ASIH i Ängelholm.
I Lund ser Annika Hallin fram emot den vidareutveckling som är på gång vad gäller läsplattorna som man tar med till patienten. Tanken är att man ska ha tillgång till journal och läkemedelslista även hemma hos patienten. Man ska kunna få direktordination på starkare smärtplåster till exempel, ha videomöten och dokumentera direkt i plattan.
Till skillnad mot planeringsstödet som ”gillas av alla” var läsplattorna inte lika uppskattade i början på grund av problem med inloggningen, enligt Annika Hallin.
— Men nu används de flitigt och det är inte lika mycket pust och stön. Får man bara berättat för sig hur de fungerar, så klarar man det sedan.
Patienterna är ofta vana vid plattor, säger hon, även de äldre. De kan trycka och rita på plattan och patienter som inte kan svenska, kan till exempel visa var de har ont på så kallade smärtgubbar.
